”This place is Iran”
20 Jun
Medan vi tar midsommar och firar fruktbarhet och årets ljusaste tid, omsluter sig mörkret runt det iranska folket. Jag tittar på videon nedan och känner klumpen i magen växa sig bortom kontroll. Att endast en anonym röst och bakgrundsljud kan skaka om en. Folk som skriker efter gud. Du kanske inte blir lika berörd om du inte förstår persiskan. Men obehaget talar inget språk. Lugnet före stormen.
Idag dör antagligen fler människor. Och inget talar för att det egentligen kommer att bli förändring. Eller finns det hopp? Hur länge orkar folket?
När ska det ta slut?
Det gör ont att veta om att detta pågår. Tack för att du skriver och det du skriver om Iran.
Ninna: Tack för att du läser och bryr dig.