Vote or die!
5 Jun
Jag följer den iranska valrörelsen med stort intresse. Kort sammanfattat kan vi nog säga att det ser ut som att Ahmadinejad ser ut att segra en gång till. Det är ungefär lika bisarrt som att George W Bush blev omvald. Jag tror att iranierna kommer se tillbaka på den här tiden, så som amerikanerna ser tillbaka på 2000-2008. Med skam och oförståelse. Hur kan man låta det här hända då tänker ni.
Flathet. Uppgibenhet. Misstro. Det här var ett problem redan förra valet. Folk hade tröttnat på att den reformvänliga Khatami inte kunde genomföra förändringar (p.g.a. högre makter), och många struntade helt enkelt i att rösta. Ahmadinejad vände sig mot fattiga och lovade att de skulle få ta del av oljepengarna. Idag saknas cirka en miljard av oljepengarna. Och ingen vet var de har tagit vägen.
Inte har de kommit till det fattiga folket i alla fall.
I Sverige har vi EU-val. Intresset hos gemene man verkar vara betydligt större för fotbollsmatchen imorgon, eller tennisen idag. Vi har turen att bo i ett av världens mest demokratiska länder. Jag tror att det är svårt för infödda svenskar att förstå vilket paradis vi har. Rent, låg brottslighet, social trygghet.
Även om man hellre kollar på fotboll och dricker öl, så får man vara evigt tacksam för att man kan VÄLJA att göra det. Hade ödet velat lite annorlunda kunde jag ha varit en misogyn, judehatande fattig man med mustasch, boendes i en förort i Iran. Ständigt övervakad av en regim som brutalt slår ner allt motstånd.
Det är svårt att veta hur pass läskigt det är med övervakning. Vi höll på med en del olagliga saker under min uppväxt. Rädslan för säkerhetspolis, tjallande grannar och därmed bestraffning gjorde att vi inte kunde njuta av vårt brott. Vår brottslighet bestod i att vi lyssnade på utländsk musik. Jag älskade Michael Jackson. Men var det fest, fick man se till att musiken inte hördes ut. Då kunde det bli razzia.
Idag dansar jag till Michael varje helg. Men jag skräms av att det finns tendenser till att börja övervaka oss även här i Sverige. FRA har jag protesterat mot tidigt. Skapat antisajt. Försökt väcka opinion. Tyvärr är det nog bara början. Ger man dem lillfingret sitter man snart fast med hela armen och kan inte längre ta sig i skrevet á la Michael.
Därför vill jag nu berätta att jag röstar på Piratpartiet på söndag. Jag har haft min tvekan, men de senaste dagarna har jag ändrat uppfattning. Visst, det är en del kufar, en oviss politik och lite populistiskt. Men det är verkligen dags att visa de större partierna att världsbilden har förändrats.
De beter sig som film- och musikindustrin. Det är dags att börja sätta dem på plats.
Jag tänker inte försöka övertala er att rösta pirat. Jag vill bara att ni röstar. På vad som helst. Det är er rättighet, en gåva och i mina ögon er skyldighet. Ta den här chansen, och gör inte som Irans befolkning. De kommer att lida i fyra år till.
Vi kommer inte att lida på samma sätt. Men det vore skam att se tillbaka på den här tiden och ångra att vi inte tog chansen till förändring.
Vi ses på vallokalerna på söndag!
Rösta för att dryga ut de mobiliserade extremistpartiernas röster! SD har chansen att få mandat på grund av lågt valdeltagande, rösta vad som helst, rösta pirat, rösta Musse, men bara RÖSTA!
Jag tror alla vi som faktiskt får in Piratpartiet i EU kommer kunna säga till våra barn med stolthet att vi var där och det var vi som gjorde att det vände.
Jag följer också valen i Iran. Deras s.k. debatter är helt löjliga. De går ut på att prata om saker som har hänt i det förflutna och skylla ifrån sig misstag de gjort.
Det de har gjort, alltså regimen, är att de har lagt två motståndare mot Ahmadinejad. Mousavi och Karrobi. Rezai räknas inte, då han är typ hezbollai eller vad det nu är. Och ingen kommer då att rösta på honom.
Då det är två motståndare, kommer rösterna att splittras mellan två, och Ahmadi vinner. Men av att kolla på facebook och liknande sidor, kan man se att det är många som tänker rösta på Mousavi, för att mousavis ”färg” är grön, och det är många som har gjort sina profilbilder gröna. Det de måste göra för att förhindra att Ahmadi blir igen är att någon M/K går åt sidan till den andre.
En annan sak med deras debatter är att de inte tar upp saker som de har tänkt göra för Iran och dess befolkning, vilket gör det förvirrande då man inte vet om de är höger eller vänster.
De flesta röstar, inte för att de gillar regimen, utan för att förhindra att Ahmadinejad blir igen.
Fast det blir nog han igen. Jag blev väldigt förvånad när jag såg att han ändå har många anhängare…
Damon, kommer du rösta??? asså persiska presidentvalet???
Shaden: Intressant. Bra att du håller dig uppdaterad. Jag visste inte att vi kunde rösta här i Sverige. På ambassaden då eller?
Ja, på ambassaden.
förrut kunde man rösta vid 16års ålder, men tydligen har de nu ändrat gränsen till 18år. vilket gör att jag inte kan rösta -.-
En av mina teorier till varför de har höjt åldern är för att det är säkert en av de första gångerna så många unga är inne i irans politik. Du har ingen aning om hur många låtar det är som har gjorts för Mousavi/Karrobi, hur många skämt man har skapat baserat på Ahmadinejads debatter. Vad jag vill komma med det här är att A. är rädd för att han ska förlora om 16 åringar också skulle rösta.
Det är extremt viktigt att rösta så att inte han blir igen, om jag var du skulle jag rösta på Mousavi, inte för att han är bättre än Karrobi, utan för att han verkar ha fler anhängare, vilket sedan gör att chansen blir större att han blir
;
http://www.youtube.com/watch?v=f6g-eLrlaoY